Böcker
The Return of Consciousness
Antologin The Return of Consciousness baseras på en konferens med samma namn som anordnades på Avesta herrgård i maj 2015. Konferensen samlade gräddan av de som forskar på medvetandet, ur filosofisk, psykologisk eller neurovetenskaplig synvinkel. Storheter som Thomas Nagel, Patricia Churchland, Andy Clark, Anil Seth, Galen Strawson, Michael Gazzaniga, Nicholas D. Schiff, Max Velmans, Michael Tye, Paul Broks, Julian Kiverstein, Thomas Metzinger, Susan Blackmore, Owen Flanagan och Naotsugu Tsuchiya talade på konferensen och har bidragit med var sitt kapitel. Filosofen David Chalmers deltog också i konferensen, men kunde av tidsskäl inte skriva en text för antologin. Delar av konferensen och en intervju med några av deltagarna kan ses på tv-kanalen Axess.
Anders Haag låg bakom idén till konferensen och samlade alla deltagarna. Samtidigt studerade han medvetandet, ett projekt som ledde fram till en beteendevetarexamen. Han har också skrivit en introduktion till antologin där han i korthet beskriver medvetandeforskningens långa historia.
Extremism
Antologin Extremism baseras på det seminarium med samma namn som anordnades på Avesta herrgård i november 2011. Antologin syftar till att försöka förstå vår tids hot mot det öppna, moderna, liberala samhället. Boken ingår i seminarieserien Från järnbruk till hjärnkraft. Medverkande: Torbjörn Elensky, Svante Nordin, Rolf Ekéus, Bo Wennström, Dan Andersson, Anders Haag, Anna-Lena Lodenius, Heléne Lööw, Johan Lundberg.
I Anders Haags kapitel ”Extremistens hjärta” behandlas de psykologiska och socialpsykologiska mekanismerna bakom extremism och terrorism. Vem som helst blir inte terrorist, men den finns också en rad sociologiska, kulturella och politiska faktorer som medverkar till radikalisering. Med goda kunskaper om alla faktorer bakom radikalisering ökar chanserna till att motverka en sådan olycklig process. Vilka är varningstecknen, och vad kan man göra?
Att vinna en tro och förlora sig själv
De skrämmer, retar och upprör, grupperna som avviker i samhället. Enbart i Sverige finns det hundratals udda grupperingar, alltifrån religiösa och politiska sekter till huliganfirmor och kriminella mc-gäng. I Att vinna en tro och förlora sig själv – om livet i sekter och karismatiska grupper utgår Anders Haag från psykologiska och socialpsykologiska teorier och förklarar vad som sker inom sekter och mellan sekter, och samhället. Han använder sig av bred internationell forskning om nya religiösa rörelser, kulter, kriminella gäng, terrorism och huliganism.
Ofta beskrivs medlemmar i dessa grupper som knappt människolika. I själva verket fungerar dessa grupper som andra grupper, med egna normer, gemensamma föreställningar och ledarskap. En skillnad är dock att sektens starka ideologi och ett ofta karismatiskt ledarskap leder till mer intensiv social påverkan. Individer som söker sig till sekter känner sig befriade av den starka sammanhållning som uppstår, men riskerar att förlora sig själva.
Anders Haag har egen erfarenhet av sektvärlden, av att tillhöra en annorlunda grupp och av att utifrån betrakta samhället och dess fördömande syn på avvikare. Under tre år på 1980-talet var han medlem i Hare Krishna, som då hörde till de mest radikala och extrema grupperna.
”Haags erfarenheter ger tyngd åt sektbok.” Läs recensionen i Svenska Dagbladet om Att vinna en tro och förlora sig själv.
”Gemenskapens värme och kyla.” Läs recensionen av Att vinna en tro och förlora sig själv av Johan Wirdelöw.
”Sekter och supporterklubbar har många likheter.” Läs vad tidningen Dagen skriver om Att vinna en tro och förlora sig själv. Läs Dagens recension av boken.
Jung och det andliga
Jungs tänkande anses vara en brygga mellan öst och väst, och han var särskilt intresserad av kundaliniyoga och hinduism. Men hur mycket visste Jung egentligen om indiskt tänkande och hur intresserad var han av att verkligen förstå den främmande kulturen? I sitt kapitel om Jung och Indien i boken Jung och det andliga pekar Anders Haag både ut Jungs nyfikenhet men också hans missförstånd. Att Jungs grundinställning var att indiskt tänkande var primitivt, att indierna aldrig förstod Självet på det psykologiska sätt som Jung såg det, var förstås ett hinder för att Jung skulle kunna betrakta indiskt tänkande ur dess egna perspektiv. Jung och det andliga är en essäsamling, där redaktörerna Kurt Almqvist och Olav Hammer ställt samman ett brett urval perspektiv på C. G. Jung och det andliga. Här finns kritiska granskningar, personligt hållna kommentarer och specialstudier över olika religionshistoriska områden och allmäna översikter. Övriga medverkande är Maria Bergom Larsson, Carolina Hermelin, Kate Larson, Tommy Olofsson, Petteri Pietikäinen, J. Peter Södergård och Lennart Warring.